Vårdreformen – var är vi och vad innebär den egentligen?

5.6.2017

Social- och hälsovårdsreformen är en reform av hela den offentliga social- och hälsovården. Reformen behövs eftersom åldersstrukturen kräver förändringar och eftersom det används ineffektiva verksamhetssätt inom social- och hälsotjänsterna. Det behövs åtgärder eftersom vi vill ha bättre kvalitet inom vården – samtidigt måste vi bromsa kostnaderna. Social- och hälsovårdsreformen ska spara 3 miljarder euro tills år 2030.

Genom landskapsreformen tryggas viktiga tjänster och det blir smidigare att sköta ärenden. Tack vare reformen får Finland en modern och kostnadseffektiv offentlig förvaltning som betjänar alla invånare. Landskapsreformens mål är att alla får samma tjänster och att tjänsterna moderniseras. Reformen innebär att det bildas 18 nya landskap som kommer att ha tydliga uppgifter och befogenheter.

Genom social- och hälsovårds- och landskapsreformen får kunden större valfrihet enligt regeringen. Den 9 maj lämnade regeringen en proposition med förslag till valfrihetslagstiftning till riksdagen. Valfriheten innebär att kunden själv får välja en social- och hälsocentral där hon eller han registrerar sig. Om en social- och hälsocentral eller en tandklinik har verksamhetsställen på flera orter, kan kunden välja fritt mellan dem. Kunden har rätt att välja varifrån hon eller han får social- och hälsotjänster. Valfriheten förbättrar tillgången till tjänster och som klient får man större möjlighet att välja vem som utför social- och hälsotjänsterna. Man får själv välja en tjänst från ett landskapsägt bolag, ett privat företag eller en aktör inom tredje sektorn när det gäller tjänster som omfattas av valfriheten. Klientavgiften är densamma.

I samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen vill man trygga verksamhetsförutsättningarna för ideella organisationer. För att organisationernas roll ska bli tydligare har ministerarbetsgruppen för reformer enats om att det i samband med riksdagsbehandlingen av lagen om ordnande av social- och hälsovård till lagen ska fogas en allmän skyldighet för landskapen att samarbeta med organisationerna. I de nya landskapen kan organisationerna vara allmännyttiga aktörer, tjänsteproducenter eller både och. Organisationerna har goda förutsättningar att producera social- och hälsovårdstjänster som betalas med kundsedel eller enligt en personlig budget.

 

Tidtabell för social- och hälsovårds- och landskapsreformen

 

Mer information: Regeringens reform vård- och landskapsreformen

Noora Marjeta, expert inom social- och hälsovårdspolitik, tel. 044 550 3450, noora.marjeta(at)reumaliitto.fi

Aiheeseen liittyvät uutiset ja blogit

17.10.2017
Asiantuntijat ovat huolissaan uusien reumatologien koulutuksesta ja osaamisen pirsta
1.9.2017
Hallitus sopi budjettiriihessä 31.8.2017 ensi vuoden toimista.
2.5.2017
Kuntoutusverkosto KUVE haluaa varmistaa moniammatilliselle kuntoutukselle ja kansalaisen
6.3.2017
Suomen Reumaliiton synty ajoittuu sotien jälkeiseen jälleenrakennuksen aikaan.