Reuma-tidningen 4/2009 (9.12.2009)
Ledare
Lugn i sinnet körde jag hem mot Seinäjoki en lördagsnatt med endast den klara natten och några köldgrader som sällskap. Jag blir alltid lika fascinerad av tystnaden under dessa bilfärder: jag hade precis lämnat en hel sal full med glada människor som tillbringade en trevlig kväll i Rokua. Lapplands, Kajanalands och Norra Österbottens gemensamma regionkommitté hade nämligen ordnat ett veckoslutsevenemang kring temat Tämj mörkret (Kaamoksen kaatajaiset), som dessutom ser ut att bli en tradition. Framgången var enorm, över 300 representanter från reumaföreningarna i Norra Finland diskuterade aktuella angelägenheter kring vård och rehabilitering, berättade senaste nytt från sina egna orter och funderade på hur den regionala verksamheten kunde utvecklas. Regionkommittén har genomfört en enkät om vård av reuma på olika håll i Norra Finland och resultaten gicks igenom. Jag presenterade Reumaförbundets aktualitetsrapport och fick sedan besvara ett antal besvärliga frågor. Jag gillar att reumafolket för en öppen och rak diskussion om utvecklingen av vår gemensamma organisation. Detta är en obestridbar styrka hos Reumaförbundet som medborgarorganisation.
Regionkommittéerna har verkat sedan början av år 2009. De hittade genast sin plats och sin roll i förbundet. Vi kan redan räkna upp exempel på flera fina resultat. Sydösterbottens, Österbottens och Mellersta Österbottens regionkommitté anordnade ett tvåspråkigt evenemang med drygt 250 deltagare på rehabiliteringscentret i Härmä.
Nylands, Östra Nylands, Egentliga Tavastlands och Päijänne-Tavastlands regionkommitté har anordnat två regionala expertpaneler där vården av reumatiska och andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen inom verksamhetsområdet har diskuterats ur flera olika perspektiv.
Regionkommittéerna grundades för att utveckla samarbetet och nätverksbygget mellan föreningarna och som språkrör för lobbyarbete och intressebevakning på regional nivå. Även om Reumaförbundet alltid bedrivit regional verksamhet tror jag att verksamheten i och med regionkommittéerna kommer att stärkas ytterligare. Det är viktigt att stöda sådana föreningar vars resurser inte längre räcker till att få verksamheten att gå runt på egen hand. Regionkommittéerna har fått en uppmuntrande start. Ett hjärtligt tack till regionkommittéernas energiska ordförande och medlemmar!
I kommunerna och inom hälso- och sjukvården råder oreda. Utformningen av servicestrukturer som ett led i KSSR-reformen är fortfarande ofullbordad och oenhetlig. Kommunerna framskrider på många olika sätt och i olika takt när de granskar och förnyar sina servicestrukturer. Resultaten framgår av den färska rapport som Institutet för hälsa och välfärd har gett ut (Institutet för hälsa och välfärd, Rapporter 36/2009) och som grundar sig på en förfrågan som kommunerna besvarat.
Reformen överskrider kommungränser. Enligt rapporten kommer åtminstone 118 kommunsammanslagningar att genomföras åren 2009–2013. Utöver dessa kommer 65–70 nya samarbetsområden att skapas enligt samkommuns- eller värdkommunsmodellen för att garantera service också på områden med minst 20 000 invånare, helt enligt ramlagen. Nya samarbetsområden inrättas för primärvården och uppgifter inom socialväsendet som är anslutna till primärvården.
Enligt enkätsvaren är helhetsbilden fortfarande ganska brokig. På en del samarbetsområden är utvecklingen av tjänsterna inom social såväl som sjuk- och hälsovården ny och innovativ. För andra samarbetspartner verkar det ha varit svårt att hitta ett gemensamt synsätt. Enligt enkäten ser 16 kommuner fortfarande ut att stå utan lösning år 2013.
KSSR-reformen strävar också efter att administrationen av servicehelheterna ska bli bättre än tidigare. Att social- och hälsovårdsförvaltningen samordnas är en viktig utgångspunkt för denna utveckling. Innan KSSR-reformen inleddes år 2005 bodde nästan hälften
(48 %) av landets invånare i kommuner där social- och hälsovårdsförvaltningen var administrativt åtskilda. Enligt enkäten kommer denna andel att minska till 11 procent fram till år 2013. Under samma period kommer andelen invånare i kommuner med samordnad social- och hälsovårdsförvaltning att stiga från 52 till 67 procent.
Under våren 2010 kommer regeringen att för riksdagen lägga fram en proposition med förslag om en ny hälsovårdslag. Reumaförbundet i Finland gav i oktober förra året ett utlåtande om den promemoria som arbetsgruppen för hälsovårdslagen skrivit. Reumaförbundet anser att det nya förslaget om hälso- och sjukvårdsdistrikt är lyckat. Förbundet anser att det lagförslag som är under beredning ska hålla sig till denna förvaltningsmodell eftersom införandet av alternativa parallella modeller skulle öka patienternas regionala ojämlikhet. Enligt förbundet bör de regionala hälso- och sjukvårdsdistrikten bära helhetsansvar för vården av hela områdets patienter men också för det hälsofrämjande arbetet och för rehabilitering av personer i alla olika åldrar. Det är viktigt att primärvården och den specialiserade sjukvården finns i samma organisation.
I den promemoria om förslag till ny hälsovårdslag som publicerades hösten 2008 finns ett förslag om patientens frihet att välja och om en sammanhållen och flexibel vårdkedja som förbundet omfattar. Förbundet anser att de vård-, undersöknings- och rehabiliteringsplaner som nämns i patientlagen bör utarbetas i samförstånd med patienten. Effektiv behandling och rehabilitering nås bäst genom samarbete i multidisciplinära team. Vi har upprepade gånger framhållit hur viktiga reumaskötare är när det gäller att vägleda och instruera patienter och vilket ypperligt stöd reumaskötarna utgör för långtidssjuka.
En av de nyaste reformerna värd att nämnas är servicesedelreformen som trädde i kraft i början av augusti: servicesedelsystemet utvidgades till att omfatta social- och hälsovårdstjänster. Servicesedeln är en möjlighet bland andra att anordna service som hör till kommunens ansvarsområde. Varje kommun bestämmer själv för vilka tjänster servicesedlarna kan användas.
Den där stjärnklara natten funderade jag över på vilket sätt jämlikheten och rättvisan som redan är inskrivna i lagen kan förverkligas i alla dessa reformer där varje kommun ändå själv bestämmer hur tjänsterna ordnas? Jag har förstått att målet med KSSR- reformen och hälsovårdslagen och allt annat reformarbete är att förbättra situationen så att samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården ska bli ännu mer flexibel än tidigare, och så att patienten ska få större och bättre rättigheter och valfrihet.
Vi får hoppas att så också kommer att ske.
Reumaförbundet och dess medlemsföreningar förbereder sig för nästa års verksamhetstema Ett bra arbetsliv. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är en betydande folksjukdom och den största sjukdomsgruppen när man beaktar statistik över betalda sjukdagar och invalidpensioner. Vi tar väl emot utmaningen att tillsammans med arbetsplatserna utveckla ett bättre arbetsliv än tidigare? Speciellt viktigt är det att förebygga besvär i stöd- och rörelseorganen.
Så småningom ska vi trappa ner på farten inför julhelgen. Ta hand om dig själv, så orkar du också bry dig om andra. Jag vill tacka alla frivilligarbetare i medlemsföreningarna, förbundets personal och våra samarbetspartner för detta år. En fridfull jul och ett gott nytt år till er alla.
Keijo Tauriainen
ordförande i Reumaförbundet i Finland
keijo.tauriainen(a)reumaliitto.fi
Till början av sidan
Till föreående sida
