Reuma-tidningen 4/2009 (9.12.2009)
Text: Ulla Palonen-Tikkanen
- I Finland har cirka 70 patienter fått en modern käkledsprotes. Av dessa är 50–60 procent reumatiker.
- Avdelningsöverläkare, docent Jyrki Törnwall har utfört nästan samtliga operationer med den nya generationens käkledsproteser i Finland. Han arbetar på Kirurgiska sjukhuset i Helsingfors.
- Den första operationen med den nya generationens käkledsproteser i Helsingfors utfördes den 1 mars 2006, ungefär tio år efter att den här typen av operationer började utföras bl.a. i USA och i Storbritannien.
Beslutet att genomgå en käkprotesoperation hör till ett av livets stora beslut för en patient. Operationen kräver ett noggrant och grundligt övervägande, där både patienten och läkaren förbereder sig på att ställas inför överraskande faktorer som kan uppenbara sig under eller efter den krävande operationen.
Patienterna får sällan allvarliga följder, men dessa tas ändå upp i de förberedande diskussionerna som teoretiska möjligheter. En käkprotesoperation är dock en åtgärd som förbättrar patientens livskvalitet. En käkled som är nästan förstörd och svårt inflammerad kan förorsaka mycket smärta, det blir besvärligt att äta, talet försvåras och det sociala umgänget minskar.
”Det är glädjande att se att patienterna kan återgå till ett normalt, socialt liv efter protesoperationen”, berättar Jyrki Törnwall. Det har alltså gått tre och ett halvt år sedan den första operationen på Kirurgiska sjukhuset. Operationen utfördes av professor Anders Westermark från Karolinska sjukhuset i Stockholm och Jyrki Törnwall. Törnwall berättar att tiden efter den första operationen har bevisat hur mycket också en kirurg kan lära sig med åren: den första operationen där patienten fick proteser i bägge sina käkleder tog närmare fem timmar, men idag tar en motsvarande operation endast tre timmar.
I Finland används engelskspråkiga riktlinjer (guidelines) när man bedömer patientens behov av operation. Egna riktlinjer har ännu inte utarbetats. Törnwall säger att det är ett ytterst krävande arbete att installera käkledsproteser. Av denna orsak rekommenderar han att operationerna koncentreras till ett fåtal kompetenscentra i landet. Han har utfört operationer både på universitets-sjukhusen i Uleåborg och Kuopio och på centralsjukhusen i Lahtis och Villmanstrand. I Uleåborg och Kuopio finns beredskap att utföra dessa operationer på egen hand idag.
Törnwall berättar att de äldre kirurgerna först var skeptiska också till denna moderna käkledsprotes. Kirurgerna hade rätt dåliga erfarenheter av äldre halvproteser som användes på 1980- och 1990- talet och som man senare avstod ifrån p.g.a. misslyckade operationer och komplikationer.
Därefter, men före dagens nya totalproteser, använde man under en tid revbenstransplantationer för att behandla svåra problem i käkleder. Patienterna blev tvungna att stanna på sjukhuset i en vecka efter operationen och munnen måste de hålla stängd i flera veckor. De nya proteserna kommer från USA och finns i två modeller, varav den ena är en standardmodell och den andra ”skräddarsydd”. Patienterna får vanligtvis åka hem ett par dagar efter operationen.
Neuropatisk smärta behandlas inte med protes
Käkledskirurgi lämpar sig väl för patienter med allvarliga käkledsproblem, eftersom operationen i många fall ger patienterna ett lyft för livet. Jyrki Törnwall poängterar att det gäller att förhålla sig varsamt till operationer på patienter som inte har reuma, utan enbart smärta i käkleden. ”Själv opererar jag aldrig neuropatisk smärta, eftersom operationen kan förvärra situationen för patienten”, understryker Törnwall.
Vid en operation brister nerver ständigt, så en neuropatisk smärta i käken kan förvärras av operationen. Törnwall berättar att han varje vecka träffar patienter med den här typen av smärta för att bedöma operationsbehovet.
Törnwall opererar unga patienter först när dessa slutat växa. Han berättar att man runtom i världen utfört operationer på så unga som
12- och 13-åringar, och även om resultaten rapporteras vara goda, tror han inte själv att han kommer att göra samma sak.
Utseendet ändras efter en operation
Hos personer med ledgångsreuma och barnreuma som under en lång tid lidit av käkledsproblem dras käken bakåt. Genom att operera in en protes för man käken framåt och bettet normaliseras. Törnwall säger att patientens utseende ändras och att han också diskuterar detta med patienten före operationen. Han bedyrar att utseendet ändras till det bättre och att ansiktets proportioner harmoniseras. Dock måste patienten vänja sig vid sitt nya utseende.
Femton års erfarenhet av käkledsproteser
Den nya generationens käkprotesoperationer har nu utförts i 15 års tid. Törnwall säger att käklederna hittills åtminstone har hållit bra, och han ser ingen orsak till att de inte skulle hålla framdeles. Han säger att åtminstone de som fått en käkledsprotes vid unga år får förbereda sig på att genomgå en ny operation i något skede. ”Om protesen ger livskvalitet och du blir smärtfri under två årtionden har protesen fyllt sin uppgift.”
Info-avsnitt 1: Expertkunnande till Finland från övriga världen
Totalt 80 procent av avdelningsöverläkare Jyrki Törnwalls arbetstid går till cancerkirurgi i huvud- och nackpartiet, resten till protesoperationer bl.a. hos reumatiker. Till sin utbildning är Törnwall odontologie licentiat och medicine och kirurgie doktor. Sin specialistutbildning inom mun- och käkkirurgi har han fått vid Scripps-institutet i Kalifornien och The Queen Victoria Hospital nära London. Han var under två års tid senior gästforskare i Kalifornien och i England specialiserade han sig inom mikro-blodkärlskirurgi i huvud och nacke.
Info-avsnitt 2: Risker med en käkprotesoperation
- Ansiktsförlamning. Tills vidare har ingen bestående ansiktsförlamning inträffat i Finland, men risken finns ändå.
- Blödning i skallbasen under operation. Det finns en risk att en svårbehandlad blödning i skallbasen inträffar under operationen. Operationen förläggs dock till en sådan tidpunkt då leden fortfarande är i sådant skick att den bildar ett skydd mot skallbasens blodkärl under operationen. Reumatiker kan dock ha så skadade leder att dessa under en operation åtminstone i teorin kan förorsaka överraskande situationer.
- En infekterad protes. I käkleden är blodcirkulationen dock bättre än i andra leder, så risken för att käkledsprotesen ska bli infekterad är mindre än i fråga om andra proteser.
- Känseln i underläppen kan permanent gå förlorad till följd av en operation. En skruv i protesen kan under operationen skada eller skära av den nerv som går till underläppen. Detta betyder att det finns risk att patienten permanent förlorar känseln i underläppen.
Läkaren talar med sin patient om riskerna före operationen. Både läkaren och patienten bör vara beredda att konfronteras med dessa när ett beslut om operation fattas.
Till början av sidan
Till föregående sida
